Monday, January 7, 2008

Ryssar, Chopard och varför jag älskar Völkl

Nu är jag tillbaka efter 10 dagar i vintermetropolen St Moritz. Orten som enligt sig själva "uppfann vinterturismen" 1846.

St Moritz är en ganska speciell upplevelse eftersom de flesta personer inte alls är där för att åka skidor. På de flesta orter så är skidåkningen i fokus, medan St Moritz tillfälliga besökare mer ägnar sig åt långa promenader, pälsprovning och årgångsvinsdrickande.

Det mest intressanta med St Moritz är hur ryssarna har påverkat varje hörn av den gamla byn. Privatjetsen landar numera vart femte minut och charterhelikoptrar surrar konstant över dalgången. Det fins fler porschejeepar än lyktstolpar längs med gatorna. Och i varje lift finns det reklam för bepansrade bilar och Choparddiamanter stora som ärtor. I backen åker människor ogenerat runt på Pucci-skidor och i päls.

Som planner van vid att jobba med svenska kunder är det en kulturkrock. Ryssar vill att det ska se svindyrt ut, och sedan bryr de sig inte om funktionen. I Sverige vill många att det ska se funktionellt ut, när det egentligen mest är svindyrt. I Sverige vill ingen sticka ut för mycket. Ryssar kan inte sticka ut för mycket. En gång när jag var på Moskvas flygplats kom det en man och puttade bort mig med en hård knuff. Min första reaktion var att vända mig om och fråga vad han höll på med, men då hade han redan knuffat bort en annan person lite längre bort. Bakom honom kom en familj på fyra personer med 10 Louis Vuitton-väskor. Han var helt enkelt en person som gick och knuffade bort människor för att visa hur viktig hans arbetsgivare var.

Vad ville jag med det här inlägget? Att det vi ser som sanningar om hur människor konsumerar ställs på ända när man reser. Som alltid. Och hur vi ofta avfärdar med en tanke om "dom" också kommer ikapp en dag och vill ha en Toyota Prius. Efter att ha besökt Dubai och Moskva under 2007 tvivlar jag på att det någonsin kommer att hända. Superlyxkonsumtionen är här för att stanna.

För övrigt vill jag hylla Völkl som med sina 197 cm långa Katana har gjort ännu ett avtryck i skidhistorien. De flöt som två livbojar nerför branterna förra veckan.

No comments:

Post a Comment

Om mig

My photo
Jag arbetar som planner i Stockholm, äter för mycket och siktar fortfarande på att besöka min hundrade skidort. Förra vintern gick åt till annat.