Vi i reklambranschen är ofta väldigt snabba på att påtala hur viktigt det är att kommunikationsfrågorna inte bara är en fråga för marknadsavdelningen, utan att varumärket borde genomsyra hela organisationen. Vi har ett förbund som jobbar med att "öka kännedomen om kommunikationens betydelse för näringsliv och samhälle." Men ändå så verkar det som att reklambyråerna håller på att missa tåget. För medan många framgångsrika varumärken inte lägger en krona på köpt media, håller reklambyråerna fortfarande på med just reklam. Bara ett av oändligt många sätt att kommunicera.
"Vi satsar inte en krona på reklam" säger Adam Friberg som precis har sålt Cheap Monday för en miljard kronor till H&M. Och han har rätt. De har inte gjort någon reklam överhuvudtaget. Kommunikation i olika former, visst, men inget av det som brukar kallas reklam. Och då behöver de uppenbarligen ingen reklambyrå heller.
Nike+ är ett annat exempel. Det är en av Nikes och Apples mest uppmärksammade kampanjer någonsin. Och det är inte heller någon reklam. Det är en innovation som ger konkret nytta till kunderna. Och som får människor att spendera tid och leva varumärket. Visserligen byggt tillsammans med den digitala byrån R/GA, men inte klassisk reklam.
Någonstans mellan Nike+ och Cheap Monday ser man begränsningen med reklam - det är oftast bara prat. Ibland ett fantastiskt prat som gör stor skillnad och får produkter som förut förpassats till nedersta hyllan att fördubbla sin försäljning. Men någon gång slår du i ett osynligt tak. Taket av reklamtrötthet, TiVOs och ingen-reklam-tack-skyltar. Du kan bara nå till en viss nivå genom att prata. Därefter måste du göra. (Mer om reklam som kosmetika hon Martin Jönsson.)
Så medan reklambranschen fortfarande tittar med blanka ögon på nomineringar i sådana patinerade kategorier som print, film och radio, ligger den mest kreativa kommunikationen betydligt längre fram. Den gör saker. Sedan kanske det kommer förmedlas via något köpt media. Eller kanske PR. Eller en post-it-lapp. Vem vet. Mediet spelar ingen roll längre. Det är kännedomen om aktiviteten/innovationen som spelar roll. Det är inte längre vad du säger, utan vad du gör som räknas.
Reklambranschen har fastnat i sitt eget namn. En reklambyrå går företag till när de vill köpa reklam. Vill de skapa oförglömlig kommunikation letar de någon annanstans.
(Och ja, det landar i en definitionsdiskussion om vad reklam är. Och det jag pratar om här ovan är det som vi kommer se belönas nästa vecka i Guldägget. Det finns ett par exempel som sticker ut, men det mesta är just det. Prat.)
Andra bloggar om reklam, planning, guldägget
Wednesday, March 26, 2008
Undvik reklambranschen om du vill skapa bra kommunikation
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Om mig
- Eric
- Jag arbetar som planner i Stockholm, äter för mycket och siktar fortfarande på att besöka min hundrade skidort. Förra vintern gick åt till annat.
Skrev precis ett eget inlägg om definitionsfrågan...
ReplyDeleteVi kanske skall se över den på riktigt.
Egentligen; orkar knappt kommentera eftersom det är så helsikes uppenbart att reklamindustrin sitter i ungefär samma problematiska sits som skivbranschen. Hela modellen vägrar anpassas till en ny tid och ett nytt tänkande. Alla 'industrier' och 'branscher' borde läggas på bål och brännas. Dags att lyfta blicken en aning. Bra inlägg!
ReplyDeleteAlla industrier och branscher borde brännas på bål? Låter intressant, utveckla det gärna.
ReplyDeleteJa, jag försöker själv med jämna mellanrum fundera över vad det är som gör att man ibland skakar på huvudet över dessa apparater och då mer precist reklam- och skivbolagsbranschen. Kommer att babbla på nu och säkert missa min egen poäng men jag tror just min personligt negativa inställning till dessa branscher bottnar just i orden 'bransch', 'industri', 'marknad' etc. pga att man själv har en aktiv bakgrund inom diverse subkulturer. Jag har alltid drömt om en tid då kanske reklamvärlden kunde erhålla just ett mer genuint kulturellt perspektiv i sin förhålling till kreativitet och överge marknadstänket en aning. Mao börja skapa istället för att producera reklam. För mig är det obegripligt att det skall vara så förbenat svårt att släppa lite spärrar och försöka ta lite nya grepp. I min värld skulle reklambyråer för länge sedan positionerat sig och skapat ett eget innehåll och egna kommunikationskanaler. Nu har skandalöst nog Google, Twitter, Facebook, MySpace och hela datanördarmén i Silicon Valley tagit den positionen istället. Att dom inte vet ett jota om form och det mesta ser ut som 'hej-kom-och-hjälp-mig!' gör inte saken bättre. Reklambyråer idag borde vara upplevelseverkstäder som Pixar! Och visst, det kan säkert ses som ett strategiskt grepp att byråer är så jävla mystiska men det skulle lika gärna vara så att de som egentligen säger sig vara bäst på marknadsföring i själv verket är så långt uppe på läktaren och käkar korv att dom inte ens kan göra reklam för sig själva. Gemene man idag kan generellt säkert nämna minst ett skivbolag, ett filmbolag och ett internetföretag men ber man samma person namnge en reklambyrå så blir det totalstopp. Jag ser en räddning i det nyfunna intresset för planners för dom/vi behövs för att kunna skapa en genuin dialog/kommunikation men det skulle inte skada med lite vidare mer vågade headhunting grepp. (I Stockholm speciellt verkar det i dagsläget vara populärt att söka just plannerbegåvning på Handels). Om det skall gå att göra bra reklam så behövs klarsynta karaktärsfulla människor med bred erfarenhet och hela sin person ute i verkligheten - inte en övertro på konformerad utbildning som säkert passar branschen men där det kanske saknas en förståelse inför vikten av kulturinsikt och hur man dechiffrerar dess yttringar. Fler anställda skulle också må bra av att ta med sig sina kulturella erfarenheter till jobbet och sluta spela 'reklamare'.
ReplyDeleteProblemet med strukturerna inom marknadsföring handlar vockså mycket om hur det ser ut på köparsidan. I många fall är produktchef eller kommunikationschef en hållplats på väg mot högre karriärmål och där all form av risktagande är bäst att undvika. Och då framstår "tag 2 betala för 1" som enormt bra kommunikation.
ReplyDeleteJag håller med dig fullständigt i att dagens reklambransch gång på gång misslyckas med att starta en dialog med människor och istället fortsätter att använda en megafon och hoppas att skriket går fram.
Men, är det reklambranschen som borde ha startat Twitter, FB och Google? Idéer och inte kanaler har jag alltid trott att jag jobbar med.
Bra inlägg.
Sent om sider föjler jag upp med ett personligt svar på tvekan inför om det verkligen skulle kunna vara reklambranschen som skapar 'upplevelse'tjänster som FB och Twitter.
ReplyDeleteKort och koncist:
Ja, varför inte? (när nu dessa tjänster ändock 'inkräktar' på reklamindistrins territorium så måste det väl ändå vara fritt fram att kontra.)
Den bistra verkligheten är att Reklambranshcen inte har förmågan att tänka innovativt i form av nya kanaler, beteendemönster hos konsumenter osv. Rätt krasst - men reklambranschen tjänar inga pengar på det och det är därför inte av intresse. Trist, för även om reklambranshcen inte vara den som startar tjänsterna så måste de i alla fall ha koll på dem, och de är den absolut största bristen idag - för det har man inte!
ReplyDeleteÅterkommer envetet till denna fråga om reklamindustrins vara eller icke vara (vad den är:)
ReplyDeleteNyligen saxat ut en Adage artikel:
'That one of our biggest problems as an industry is that we've stopped making things. We strategize, we opine, we deal with concepts. We don't make things with our hands.'
http://adage.com/digitalnext/article?article_id=126873
Tack för artikellänken, huvudet på spiken.
ReplyDeleteSorry... men ibland är det bara gött att få bekräftat att man är på rätt spår...:
ReplyDeletehttp://adage.com/agencynews/article?article_id=126968
ADF
Hej Eric,
ReplyDeletejag arbetar på Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). BUS är en organisation som företräder och förvaltar upphovshovrätten för bildkonstnärer. Den aktuella bilden som föranleder kontakt med dig är verket "Bla. Bla 1968" av Allan Friis som BUS, mot bakgrund av det sagda, representerar. Eftersom Verket har återgivits på din blogg är du ansvarig för uppladningen av Verket. För att återge någon annans verk på Internet kvävs tillstånd från upphovsmannen, och om upphovsmannen representeras av BUS ansöker man om tillstånd hos BUS. Upphovsmannen har då rätt till ersättning när dennes verk återges på Internet, samt rätt att bli angiven i samband med återgivningen av sitt verk. Läs gärna mer om återgivning på Internet på vår hemsida: http://www.bus.se/1516.
Då något tillstånd inte har inhämtas i förevarande fall, ber jag dig avlägsna Verket från din blogg. Vidare ber jag dig att fortsättningsvis, vid återgivning av upphovsrättsskyddad bildkonst i din blogg, kontakta upphovsmannen eller BUS för det fall upphovsmannen är medlem i BUS.
Du är välkommen att kontakta BUS om du har några frågor kring detta.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Maha F. Mortazavi
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS
Årstaängsvägen 5B, 7 tr
117 43 Stockholm
Telefon: 08 545 533 83 (direkt)
08 545 533 80 (växel)
E-post: maha@bus.se
www.bus.se