Den här veckan håller nästan på att bli 100% bloggfri av olika anledningar:
1. Jag har suttit begravd med en leverans.
2. När sakerna skulle levereras igår åker jag på en knock-outförkylning. Så leveransen fick levereras av en annan leverantör. Men feedbacken var lysande, så idag är en bra dag på jobbet.
3. Havskatten ska upp på söndag. Min båt som har legat tryggt och stilla i vattnet alla de 100 dagar jag har ägt den, ska nu upp på land för att spendera vintern. Och det innebär en massa jobb. Som ingen har riktigt berättat för mig tidigare. Avmastning, avtvättning, avdyning. Av- allt möjligt.
Förra veckan var det APG, och därifrån tar jag med mig Testing to Destruction. Eftersom vi gång efter annan hamnar i närmast bisarra situationer med kunder när det ska testas, skickade Leon mig denna. Skriven 1974, uppdaterad 1994, och väldigt, väldigt 2008. Första slutsatsen:
It is not possible to make a realistic test of the effectiveness of a commercial in a laboratory situation in advance of real-life exposure.
Här är länken, 100 sidor av klokskap att använda nästa gång du ser ett väntande blodbad på fantastiska kreativa idéer. Och då är det läge att återigen klistra in den här YouTube-klassiskern:
Förutom ovanstående, blev det en intressant diskussion om varumärkesmodeller precis innan jag lämnade rummet. Någon sa "alla varumärkesmodeller är värdelösa". Och jag kan delvis hålla med om det. För antingen är de för låsta, och ger ingen grund för strategiskt eller kreativt jobb. Eller så är de helt öppna, och ger inga konsekvenser på kommunikationen. Och då gör de sig bäst långt, långt inne i pärm på översta hyllan. Jag brukar jobba med en modell som heter PPO. Som faktiskt fungerar. Mer om det i veckan om det uppenbarar sig lite bloggtid.
Nu ska jag hem och skaka av mig de sista resterna av min knock-outförkylning. Säsong 9 av Seinfeld och Moment 22 kommer att hjälpa mig med det.
Segt som fan. Du måste blogga mer för fan. MJAKOBSSON
ReplyDeleteKatsching. Jag har alltså läsare också.
ReplyDelete