Bloggfritt

Den här veckan håller nästan på att bli 100% bloggfri av olika anledningar:

1. Jag har suttit begravd med en leverans.
2. När sakerna skulle levereras igår åker jag på en knock-outförkylning. Så leveransen fick levereras av en annan leverantör. Men feedbacken var lysande, så idag är en bra dag på jobbet.
3. Havskatten ska upp på söndag. Min båt som har legat tryggt och stilla i vattnet alla de 100 dagar jag har ägt den, ska nu upp på land för att spendera vintern. Och det innebär en massa jobb. Som ingen har riktigt berättat för mig tidigare. Avmastning, avtvättning, avdyning. Av- allt möjligt.

Förra veckan var det APG, och därifrån tar jag med mig Testing to Destruction. Eftersom vi gång efter annan hamnar i närmast bisarra situationer med kunder när det ska testas, skickade Leon mig denna. Skriven 1974, uppdaterad 1994, och väldigt, väldigt 2008. Första slutsatsen:

It is not possible to make a realistic test of the effectiveness of a commercial in a laboratory situation in advance of real-life exposure.

Här är länken, 100 sidor av klokskap att använda nästa gång du ser ett väntande blodbad på fantastiska kreativa idéer. Och då är det läge att återigen klistra in den här YouTube-klassiskern:



Förutom ovanstående, blev det en intressant diskussion om varumärkesmodeller precis innan jag lämnade rummet. Någon sa "alla varumärkesmodeller är värdelösa". Och jag kan delvis hålla med om det. För antingen är de för låsta, och ger ingen grund för strategiskt eller kreativt jobb. Eller så är de helt öppna, och ger inga konsekvenser på kommunikationen. Och då gör de sig bäst långt, långt inne i pärm på översta hyllan. Jag brukar jobba med en modell som heter PPO. Som faktiskt fungerar. Mer om det i veckan om det uppenbarar sig lite bloggtid.

Nu ska jag hem och skaka av mig de sista resterna av min knock-outförkylning. Säsong 9 av Seinfeld och Moment 22 kommer att hjälpa mig med det.

Dagens Tips: Gå inte till hötorgshallen när du är hungrig

Cash-flow

Samma banker och bolåneinstitut som för några månader sedan betalade ut flera miljarder dollar i bonus till sina anställda får nu flera miljarder dollar i stöd från staten.

Märkligt.

Fejan

Sarah Palin

Tycka vad man vill om Sarah Palins politiska agenda, men sitt tal på republikanernas partikonvent avslutade hon med den här meningen:

In politics, there are some candidates who use change to promote their careers.

And then there are those, like John McCain, who use their careers to promote change.

Fantastisk retorik. Ibland, men för sällan, försöker även vi soundbite-ifiera våra dragningar. Skillnaden mellan "öka försäljningen 14%" och "få de människor som älskar X att också köpa X" kan verka hårfin. Men medan den ena pratar direkt med vänster hjärnhalva så skapar den andra en känsla för vad som måste åstadkommas.

Och eftersom vi reklamare älskar att tala om emotionell kommunikation, varför skulle det fungera annorlunda med kunder?

“The essential difference between emotion 
and reason is that emotion leads to action while reason leads to conclusion.”

Donald B. Calne
Professor of Neurology
Univeristy of British Columbia

Lite, lite relaterat: Notanotherplanningblog

Lite, lite relaterat: HBO:s fantastiska storieskampanj

Teknologimissbruk + måndag morgon

Precis nu hann jag gå igenom förra veckans mailskörd efter en hektisk vexka. Vi hade kick-off ute på Fejan i fredags, och det var en hel del som skulle snickras ihop innan dess. Keynote '08 är ett nytt Lovemark för mig nu. Om Keynote '06 var fantastiskt, så är '08 allt du har drömt om. (Om du ofta drömmer om presentationsprogram.)

Förra veckans wow var Esquires nya rörliga omslag som jag såg live först nu. Det har kostat tonvis med pengar, belönats med flera spaltkilometer och presenterats som magasinens intåg i 2000-talet. Och det består av...blinkande bokstäver. Ungefär som de rödblinkande skyltarna på centralen från Flygbussarna som blinkar "2 för 200" hela dagarna.

Först och främst: Fanns det inget roligare sätt att använda rörliga tidningsomslag? Och dessutom ger hela nyheten ger en obehaglig föraning om hur det kommer se ut på Pressbyrån om 5 år. 25 kvadratmeter av olika tidningsframsideskärmar som kommer att blinka, skrika och vibrera av av rörliga splashar. Jag börjar redan sakna gamla hederliga papperstidningar.

Och för att föra in den populära klimatvinkeln på det hela: Hur vettigt känns den här 7000-milesresan som varje omslag har gjort?

Få tyst på eländet

Idag gick vår senaste aktion för Läkare Utan Gränser upp. På stan, på nätet och i media. Skänk en slant och få tyst på eländet.

Hundskitsteorin

Leon verkar ha haft en dålig fredag och skapat den perfekta modellen för att göra dålig reklam. Sjukt kul.

Länk till Leon.

Dagsaktuellt: En 100-wattsfråga

Är det den snyggaste av de 10 effektivaste kampanjerna som vinner eller den effektivaste av de 10 snyggaste kampanjerna?

Kort fråga till läsekretsen:

Finns det något påbud någonstans ifrån som kräver att en svensk Planner har civilekonomutbildning? 90 % av de jag känner till är ekonomer i grunden, inklusive jag själv. På våra europeiska systerbyråer finns det nästan inga ekonomplanners. Är det för att:

1. Svenskar är mer fokuserade på CV än person.
2. Nästan ingen i sverige vet att det existerar något som heter Planner. (Utom ett gäng MA- och MCXL-studenter)
3. Anställda MA och MCXL:are anställer endast kloner av sig själva.

Att förstå hur människor tänker och skapa intressanta idéer utifrån det är knappast isolerat till två utbildningar i centrala Stockholm. Så kom igen nu beteendevetare, datanördar, psykologer, mångsysslare och tvångsmässigt nyfikna personer - bli planners. Stoppa likriktningen.